Etiketter

, , ,

Dennis Quaid i a Dogs Purpose (2017)

”A Dogs Purpose” en Hallströmfilm baserad på W. Bruce Camerons bästsäljande roman, berättar historien om en hunds själavandring som inkarnerar till olika hundraser och så småningom finner sin mening med livet. I huvudrollerna finner vi Pooch Hall, Peggy Lipton, Britt Robertson och Dennis Quaid.

Filmen hade stor framgång i USA men gick aldrig upp på biograf i Sverige, något som gjorde filmens regissör Lasse Hallström mycket besviken.

Man kan spekulera över flera orsaker. En rör risk för bojkott på grund av påstådd djurmisshandel där en ökänd amerikansk skvallertidning publicerat en video från inspelningen av en av scenerna med en hund i ett utsatt läge och givet denna skvallertidnings video kan man få för sig att det kan vara djurplågeri. Ämnet är så känsligt, särskilt i USA, att man är noga med att i filmer skriva ut att djur inte har misshandlats även om det kan se ut så.

Filmdjur är tränade att uppträda på ett sätt som innebär att de uppfattas förmedla olika känslotillstånd.

Filmdjurs tränare och vårdare är alltid med på inspelningarna och ska se till att allt går rätt till. Trots att det stod klart att skvallertidningens inlägg rörde en video som kunde ha tagits ur sitt sammanhang blev det stor uppståndelse. Djurrättsorganisationer gick till attack och uppmanade till bojkott mot filmen.

En oberoende utredning av ansedda American Human har visat att skvallertidningens förvanskning inte representerade vad som hände under inspelningen och Hallströms team anses inte ha begått något fel eller olagligt. Länk

Men då kommer vi till de möjliga motiven för att undergräva Hallströms film. I Aftonbladet redovisar reportern Jakob Meijer ingenting om filmens innehåll eller ”budskap” endast ovanstående förtal. Varför?
Kan det vara så att ämnet ”själavandring” retar upp? Filmen handlar om en hundsjäls olika reinkarnationer. Gick den så kallade skeptikerrörelsen i taket? Ville någon sabotera för denna film att nå ut med ett innehåll som vänder upp och ned på nyateismens och antihumanismens fyrkantiga verklighetsuppfattning?

Själva filmen då. Ja det finns några få recensioner i svenska medier som tycks ha missat vad den handlar om, här tar nog Fredrik Fyhr i Videosöndag ”vilse i pannkakan-priset.”

Jag citerar honom
… han (hunden) lever liv efter liv, samtidigt som han är en och samma Bailey. Men om han hela tiden är Bailey, är Ellie och Tito och Chico och Brutus mindre värda? Och är det inte lite oschysst mot alla världens hundar att påstå att alla hundar egentligen är en och samma?

Om man nu ska skriva om en film som bygger på reinkarnation borde det väl ligga i journalistikens uppgift att sätta sig något så när in i området. Fyhr kallar detta i sin okunnighet ”hembakt filosoferande” och sticker ut med en pinsam inkompetens på ett område som han således uppenbarligen inte förstår.

Jag begär inte att han ska ha 30 års forskande i ämnet men nog borde man åtminstone eftersträva en elementär insikt i ämnet som man skriver om.

Jag tar upp en sådan diskussion i studierom Medvetandets uppkomst: A Dog´s Purpose – om en hunds själavandring.

Min recension här: A Dog´s Purpose – en Lasse Hallström film

Börje Peratt

Annonser