Bröd och skådespel – Robert Gustavsson hoppar av

Etiketter

, , , ,

Skådespelaren Robert Gustafsson tackar nej till huvudrollen och hoppar av filmatiseringen av Filip Hammar och Fredrik Wikingssons bok ”Tårtgeneralen”.

”Då filmmanus inte nått upp till en tillfredställande nivå har Robert Gustafsson nu valt att tacka nej till produktionen och till att gestalta huvudrollen som ‘Hasse P'”, skriver hans manager i ett pressmeddelande.

Året var 1984. Köping hade utsetts till Sveriges tråkigaste stad av Jan Guillou i programmet ”Rekordmagazinet”, och Hasse P vill motbevisa ”Stockholmsjävlarna” genom att bygga världens längsta smörgåstårta och sätta Köping på kartan. Målet var att få in smörgåstårtan i Guinness rekordbok.

(Kommentar: Stockholmsdjävlar? Guillou är från Södertälje och enligt Guillou inte en lika tråkig stad som Köping.)

I samband med att det blev känt att boken skulle bli film, meddelade Svenska Filminstitutet att man sköt till åtta miljoner kronor i produktionsstöd.

(Kommentar: ???)

Bröd och skådespel åt folket! Redan på romartiden fungerade det. Nonsensunderhållning i kombination med något att äta för att folket ska hålla sig lugna och inte protestera.

Jag kan i och för sig se att här fick medborgarna något att förena sig kring och vad stolta en del måste ha blivit över en lång smörgåstårta och vad mindre tråkigt det blev.

På sätt och vis hedrar det Gustavsson från att avstå projektet men Filminstitutet? Produktionsstöd? Ja herre min je ..

Börje Peratt

 

11 filmer som är bättre än böckerna de är baserade på

Etiketter

, ,


Sarah Stiefvater har skrivit artikeln 11 Movies That Are Better Than the Books They’re Based On

Publicerat på PureWon Sarah Stiefvater | feb. 21, 2017
Jag kan tycka att Stiefwaters uppfattning är intressant och bifogar en enkel översättning. Här saknas enligt mitt tycke flera andra filmer såsom Flugornas herre. Men som vi vet är det också tycke och smak inblandat. Nedan följer Stiefvaters tycke och smak:

– Filmanpassningar av böcker får ofta ett dåligt anseende. Och ofta är det förtjänat. Vi kan ta ”Den store Gatsby”. (Vi älskar dig fortfarande, Leo.) Eller ”Allt för min syster”? Vi betalade inte bara $ 12 för att se dem helt förstöra slutet. Lyckligtvis spjärnar följande 11 filmer mot trenden och är faktiskt bättre än de böcker som de bygger på.

Gudfadern” (The Godfather)
Missförstå mig inte, Mario Puzos 1969-roman är underbar. Det är bara att Francis Ford Coppolas 1972-filmanpassning är ett jävla mästerverk. (Tyck inte synd om Puzo, han skrev filmmanuset tillsammans med Coppola.)
‘Djävulen bär Prada’(The Devil Wears Prada )
Baserat på Lauren Weisberger 2003 års berättelse om hennes tid då hon jobbade för Vogues Anna Wintour. Denna film från 2006 är ganska nära perfekt (min ödmjuka åsikt). Meryl Streep och Anne Hathaway är ofelbara som Miranda Priestly och Andy Sachs i händerna på en kylig kvinnlig redaktör som sätter sig över denna naiva nya asssistent.No Country for old men (‘Inget land för gamla män’)
Cormac McCarthys 2005-roman var stor men ibland förvirrande (tack vare McCarthys berömda skillnad-averse prosa). Filmen ger en ökad känsla av tydlighet tillsammans med Javier Bardems otroligt skrymmande skildring av Anton Chigurh och vi får en Oscar-vinnande film. Denna anpassning till filmen 2007 tar priset.

‘Den lilla sjöjungfrun’ (The Little Mermaid)
Ursprungligen en 1837-saga av Hans Christian Andersen, historien om Ariel sjöjungfruen är mindre mörk i 1989-filmanpassningen. Och vad skulle vi göra utan sådana nedslag som ”Del av din värld” och ”Under havet”?

”Forrest Gump”
Forrest Gump skriven 1986 av Winston Groom. Romanen nästan oidentifierbar som grund för framgången med filmen 1994. Bortsett från titeln, karaktärens namn, är filmen en helt annan sort, och vi kunde inte vara mer tacksamma. I boken växer Forrest sig frisk och blir en astronaut som är vän med en apa som heter Sue i rymden.

‘Fight Club’
Även Chuck Palahaniuk, som skrev novellen 1996, älskar David Finchers 1999-filmanpassning av denna kultklassiker. Han har prisat Fincher för hans förmåga att effektivisera historien och göra kopplingar som Palahniuk själv aldrig kunde göra. Vi håller med och applåderar alla de frikostiga överkroppsnakna bilderna av Brad Pitt. (Artikelförfattarinnans ord är skjortlösa)

”Princess Bride”
Rob Reins mästerliga regi av denna älskade 1987 komiska klassiker överträffade hårfint William Goldmans 1973-text. Plus, som The Godfather, tjänade Goldman som en manusförfattare på projektet, vilket gjorde att historien inte blev alltför avlägsen från den underbara källtexten.

‘Jurassic park’
Michael Crichtons 1990-bok är ett minnesmärke för vår barndom, men när det kommer till actionscener och att vi får se dinosaurerna komma till liv (ja, typ), så överträffar Steven Spielbergs 1993-film sin litterära föregångare.

Mandomsprovet (”Graduate”)
Charles Webbs 1963-bok är bra, men kan inte jämföras på samma dag med 1967-filmen (om inte annat för [musiktema] bidraget från Simon och Garfunkel).

‘Hajen’ (The Jaws)
Spielbergs känsla går vinnande också den här gången med sin 1975-anpassning av Peter Benchleys 1974-roman. Lägg dit att han tillför en annan avslutning och musiken och vi får har en helt ikonisk film.

The Notebook (2004) ‘Dagboken’
Nicholas Sparks 1996-roman om den tidlösa kärleken mellan Noah och Allie är inte allas kopp te (i grund och botten är det en kärlekshistoria), men av någon anledning fick 2004-filmen till ett resonemang som nådde en mycket bredare publik. Vi är beredda att satsa på att orsaken [till framgången] är den elektriska kemin mellan Ryan Gosling och Rachel McAdams.

ÖVERSATT

Börje Peratt

Hårda domar mot illegal fildelning/streaming

Etiketter

, , , , , ,

skärmdump

Domen mot mannen bakom Swefilmer blev hård. 26-åringen som drev sajten fick tre års fängelse.

EU-domstolen slog i september fast att det var olagligt att med uppsåt länka och bädda upphovsrättsskyddade filmer nu var det bara en fråga om hur hårt straffet skulle bli.

EU-domstolen finner också piratstreaming olagligt

Med EU-domen följer också att det är straffbart att se olagligt nedladdad film. EU-domstolens dom den 26 april 2017 i mål C-527/15, Wullems Läs domen här EU-domstolen om ”piratstreaming”. Ett nederländskt mål har nyligen avgjorts till förmån för upphovsrätten. LÄNK

Miljontals svenskar riskerar nu att bli brottslingar

Bakgrunden är att många svenskar fortsätter ägna sig åt illegal fildelning trots att de kan göra rätt för sig genom streamingstjänster som Netflix och HBO. Upphovsrättsinnehavare till flera tv-serier och filmer har tröttnat på att se sina intäkter bestulna och har tagit initiativ till – Spridningskollen – som ska jaga och sätta fast fildelare.

Sverige ligger tyvärr bland de främsta i världen när det gäller otillåten fildelning. Hela kulturbranschen skadas, intäkterna [för film och musikskapare] minskar och i slutändan kan det påverka produktioner som får mindre medel, säger Gordon Odenbark, vice vd på Gothia Inkasso.

Tusentals fildelare avslöjade – kan få böter i brevlådan (Länk SvD1 sep 2016)

HD: Så hög är boten för en piratkopierad film

Straffet för att ladda ner en film från en piratsajt ska vara 50 dagsböter. Det slår högsta domstolen fast i en färsk dom. För en person med en månadsinkomst på 40 000 kronor före skatt blir det totalt omkring 20 000 kronor i böter. Den som har barn hemma får någon tusenlapp i rabatt, medan en förmögenhet över 1,5 miljoner höjer boten.

Det är olagligt att “avsiktligt och med vetskap om omständigheterna” titta eller lyssna på strömmat material som har piratkopierats. EU-domen, som många väntat på i åratal, ska har granskats av svenska Patent- och registreringsverket, PRV, rapporterar TT.

”Tidigare har det bara varit olagligt att ladda ner från sådana här tjänster, men nu verkar det också vara olagligt att titta på strömmat material”, säger Margareta Ternell, avdelningschef på PRV.

Domen betraktas som en revansch för film- och musikindustrin som dagligen känner sig rånad på intäkter och ersättning för ibland mångåriga arbeten. Domen riskerar också att göra miljontals svenskar till brottslingar. Argumentet och försvaret för privat fildelning är att ”det är bara för personligt bruk”. Motargumentet är att alla som går in i en livsmedelsaffär och vägrar betala för sig pga att de ju bara tar för personligt bruk bestraffas. Nu bestraffas således också olaglig fildelning.

I en stor undersökning, ”Svenskarna och internet”, uppgav 32 procent att man hade gratisstreamat under 2016. I åldersgruppen 16-25 var siffran så hög som 65 procent.

SVT påstår 27 apr. 2017 felaktigt att: ”Det är svenska domstolar som dömer och det är Sverige som stiftar lagen.”
Faktum är att EUs lagar gäller över den svenska lagen och det är även fastställt i vår egen grundlag. Sverige är inte ens längre en suverän stat utan en EU provins. LÄNK

Klartext: Med EU domen i ryggen är olaglig streaming bestraffningsbar.

Börje Peratt

Homeland – Vad hände?

Etiketter

, , ,


Vi som följt Homeland satt undrande inför det avslutande tolfte avsnittet av säsong 6.
Undrande över hur det skulle gå med den tillträdande presidenten Elizabeth Keane (Elizabeth Marvel) och CIA-agenten Carrie (Claire Danes), huvudrollens alltmer splittrade åtagande och kampen för att återfå sin dotter från myndigheters omhändertagande, gamla bundisar som sviker eller som hon inte längre förmår lita på såsom Saul (Mandy Patinkin), och förtroendet för den demokratiska statens förmåga gentemot det undergrävande förrädiska hotet inifrån.

Den ena vännen/hjälten efter den andre har avlivats så vad återstår. Den svårt traumatiserade nära vännen och kärleken Peter (Rupert Friend) som hjärnskadad och fysiskt handikappad efter tortyr fortfarande kan ta kål på fientliga elitsoldater.

Konspirationen mot den tillträdande presidenten utmynnar i en mordkomplott men där Carrie genom en bundis som visat sig vara förrädare, trots det får sådan information från denne förrädare att hon kan avstyra den tillträdande presidentens bil från att lämna hotellet och undvika att åka rakt in i en dödsfälla.

Kända teman, kända jakter blir som nya pga av de invecklade och motsägelsefulla motiven och handlingarna. Den tillträdande kvinnliga presidenten genomgår sådana hemskheter att hon sluter sig inom sitt eget skal och ser fiender över allt. Den klassiska maktens paranoida lösningar som drabbat inte bara Stalin utan en lång rad andra despoter, nu senast Erdogan i Turkiet.

Carrie hänvisar också till att ”vi är inte som Stalin”. Men det hela slutar med att den tillträdande presidenten installeras och då vidtar hon just dessa stalinistiska arresteringar som resulterar i att Carries löften till säkerhetsfolket sviks och ”Gulag” väntar. Carrie vandrar ut till en möjlig ny samvaro med sitt fråntagna barn och den nya presidenten sitter inlåst i sitt ovala skyddsrum avstängd från folk och opålitlig omgivning.

Ja det är en cliffhanger som till en del kan ses som att det räcker inte med kvinnligt ledarskap för att lösa världens problem.

Fortsättning följer och tråden måste handla om huruvida Carrie kan upprätthålla sin patriotism och rädda USA och samtidigt förmå den kvinnliga presidenten att ändra sin politik eller om en eventuell katastrof är låst till presidentens rigida karaktär. Kommer den förrädiska bundisen att få rätt. Hon är inte amerikansk, dvs för frihet och rättvisa och därmed var det rätt att med djävulusiska propagandametoder, förrädiska manövrer och komplotter riktade mot hennes liv försöka få bort henne. Ja det är ett machiavelliskt drama om människans förmåga att klara intriger och konflikter som uppstår inte minst maktkamper kring ledande av stater.

TV-serien bygger på Gideon Raffs israeliska serie Hatufim (också känd som Prisoners of War) vilket kan förklara en viss tyngdpunkt på konflikt mellan bundisar av mellanöstern-härkomst.

Presidentens son som dog i strid måste ju få upprättelse. Det är en tråd.

Jag ser fram emot fortsättningen åtminstone dess första avsnitt. Många serier tenderar att inte hålla hela vägen ut. Seriens kontrakt har förnyats för en sjunde och åttonde säsong, där den åttonde säsongen planeras att bli seriens avslutning.

Om jag ska tillåta mig att vara konspiratorisk så kan man se handlingen som riktad mot Hillary Clinton. Titta så här kunde det ha gått om hon fått tillträda! Så då kommer hon att försvinna och in kliver Trump. Nja det senare var på skämt … men f-n, verkligheten kan överträffa dikten och då får vi kärnvapenkrig och Homeland blir aldrig klart. I min optimism så vänder den kvinnliga presidenten skutan.

Börje Peratt

The Accused – De anklagade

Etiketter

,

accused_004
Har just nu på TNT återigen sett The Accused (1988) med Judy Foster som i sin roll som ”white trash woman” blev grovt våldtagen i en bar av tre män påhejade av minst tre andra män.

Vad som slår mig är eftertexten. I USA blev 1988 en kvinna våldtagen var sjätte minut. Var fjärde av dessa kvinnor blev våldtagna av två eller fler män.
Är det någon som tror att situationen för kvinnor har blivit bättre? Okej vi antar att det kan ha blivit bättre. Men vad händer då landets president som blivit vald av män och kvinnor som bortser från att hans egen fru har anklagat honom för våldtäkt och det föreligger en lång rad av anklagelser mot honom som våldtäktsman och han själv ger sig fullständig frihet att grabba tag i okända kvinnors sköte och heliga kroppsdelar. När han träffar en kvinnlig journalist bryr han sig inte om vad de skriver bara de har ”a great peace of ass”.

Vad innebär det för råbarkade män som nu anser sig ha fritt fram med mandatet från en president att fullständigt ge fan i respekten för kvinnor och tillåta sig våldtäkt.

Mitt upp i allt detta så sällar sig kvinnor till hans beundrarskara.

Det är något synnerligen primitivt och reptilliknande över mänskligheten som drabbat världen.
Om någon undrar vilken president som avses så är det The Donald Trump.

Somliga säger att det som nu sker i USA kan medföra ett uppvaknande.
Själv vill jag bara gå och spy på toaletten.

Börje Peratt

mv5by2u2nzrhyjatmdbkni00ndmzltkym2qtntc3yzg4m2q1mgnlxkeyxkfqcgdeqxvynje5mjuyotm-_v1_uy268_cr30182268_al_

IMDb

Regnmakaren

Etiketter

Rainmaker.png

Rudy (Matt Damon) är en nybakad jurist som hamnar hos en desillusionerad advokat (Danny DeVito) som uppmanar honom att ragga kunder på sjukhusets olycksfallsavdelning för att förmå dem begära skadestånd.

Rudy kommer i kontakt med en cancersjuk pojkes familj som trots sin fattigdom regelbundet betalat försäkringsavgifter. Försäkringsbolagets strategi är att neka alla utbetalningar och tillståndet förvärras för pojken. En film av Francis Ford Coppola IMDb

Historien påminner om den strategi som Försäkringsbolaget i Sverige använder sig av.
Svårt sjuk man fick inte rätt till sjukpenning – Försäkringskassans strategi

Börje Peratt

Countrymusik och Sveriges Radio

Etiketter

,

wanted
Hamnade i en diskussion idag om countrymusik och råkade säga att då jag var på Sveriges Radio (främst 1975-79) spelades inte mycket om något av country musik, förutom Johnny Cash om man nu ska kalla hans musik country eftersom det i början mest handlade om människor som satt i fängelse. Jo han anses vara den största inom Countrygenren.

Hur som fick då höra att det inte spelades country i SR berodde på den påstådda vänstervridning där. Nu så här i efterhand så funderar jag över detta. Kjell Alinge och Janne Forsell, Jakob Dahlin och Krister Söderqvist, Anders Klintevall och Stefan Wermelin. Samtliga starka producenter på Ungdomsredaktionen, alla med sin egen personliga musiksmak och kreativa människor med integritet. Jag minns ingen av dem som vänstervriden och sannerligen inte mig själv. Däremot med en stor känsla för och kunskap om de musikfält de var intresserade av.

Detta med vänstervridning måste vara en myt tänkte jag, lika stor som om rödvinsvänstern var en enhetlig grupp som styrde kulturen. Snarare är det väl så att det fanns en rejäl mix och mångfald med en blandning av tyckande och smak. Och när jag var där (på Sveriges Radio) var inte country det som föll oss ”ungdomar” i smaken. Dock har jag upplevt att det blev mer av det senare under åttiotalet och å andra sidan var det disco och punk som kom att ersätta new vawe.

Så uttryckssätten och populariteten växlar likaså trender och med tiden blev texter allt viktigare. Men inte har vi väl hindrat Countrymusik i detta land? Det är väl snarare lyssnare som bestämmer vad de önskar. Och särskilt under poplistornas tid handlade det ofta om vad som köptes. I och för sig styrde Skara-Bert en del av det genom att manipulera både inspelningar och försäljningssiffror men han var inte allenarådande. Och hans inriktning var främst svensktopp. Kanske kan jag tycka att det är en slags version av svensk country. Och nej det är inte heller min typ av musik även om det finns undantag som också jag har funnit lyssningsbara.

För övrigt var jag med om att promota amerikansk country i sammanhang där jag tyckte den funkade som i en musikkassett för yrkesförare ”Samspel Wanted”. Jo den första av dessa två blev en succé och den distribuerades till åkerier och yrkesförare 1980. Den ansågs vara populär långt in på 1990-talet. Så visst fanns och finns det en målgrupp för country i Sverige.

Börje Peratt

Buck, dokumentärfilm om den riktiga hästviskaren

Etiketter

, , , , ,

Buck Brannaman Pinterest.jpg

Jag såg filmen ”Buck” ikväll på TCM och det slog mig att denne man denne hästviskare Buck Brannaman från Sheridan, Wyoming, har många likheter med hundviskaren Cesar Millan, känd TV-personlighet som fostrar hundar i TV och som blivit guru inte bara när det gäller hundar utan livsstil och filosofi.

Buck sade något i stil med att man ska vara varsam med de djur man har att ta hand om dock med bestämdhet i sina tecken och sitt handhavande.

Jag som själv ridit i min ungdom fick mig en rejäl tankeställare när han fyllde på med att ridning handlar om 90% psykologi och 10 % fysik. När det för många är precis tvärtom. Det handlar inte om att skrämma hästen till lydnad utan om att varsamt visa vad man vill och då få hästen att följa detta.

När man ser hur han samagerar med den häst han ska fostra så blir det magiskt och när han sätter sig på hästen är de ett. Inte häst och ryttare utan ett samspelt ekipage.

Hästen ska vara i balans. Det ska vara en mjukhet, en känsla. Det finns inget rum för tyngd.

Buck Brannaman försöker att sätta ord på uppvisningen han just gett de tolv ryttarna. Han försöker att förklara varför och hur en så pass stor häst kan både samla sig och bära sig med den största självklarhet och lätthet, bara den får möjligheten

– Du måste veta var hästens fyra ben är och vad de gör hela tiden. Om du inte vet när vart och ett av hästens ben sätts i marken, hur ska du då kunna be den att göra övningen i rätt ögonblick?

Buck är mer än en hästkarl han är en legend med hjältestatus. Han reser runt i USA för att hålla kurs och har hjälpt missförstådda hästar och människor i fler än 30 stater.

Hans mentor var Ray Hunt, föregångsperson inom natural horsemanship. Men innan han mötte Ray var han en kuvad pojke med en våldsam far, något som ledde till att han och brodern togs från fadern och placerades hos en familj som blev pojkarnas räddning. Senare i livet har han använt sina erfarenheter från barndomen, i träningen av problemhästar, där han kan känna igen samma fruktan och fiendskap han själv hade som pojk.

Brannamans menar att hästen är en spegelbild av sin ägare och om ägaren är osäker så avspeglar det sig i hästen. Han säger att det inte finns plats för ilska eller undertryckta känslor i vårt umgänge med hästar.

Filmen ”Buck” handlar om tålmodighet och medkänsla för hästar och kan lära oss mycket om oss själva och om livet.

Buck var Robert Redfords vägledare under inspelningen av ”Mannen som kunde tala med hästar”, The Horse Whisperer (1998) IMDb

Om Buck Brannaman på hans hemsida: www.brannaman.com  

Börje Peratt

Green Zone – Film om den USAledda koalitionens krigsbrott i Irak

Etiketter

, , , ,

green-zone

Green Zone, en konspiration, en mörkläggning och en mans sökande efter sanning.

Film med Matt Damon i huvudrollen är baserad på ”Imperial Life in Emerald City” (2006)en faktabok av journalisten Rajiv Chandrasekaran. Boken dokumenterade livet i den gröna zonen i Bagdad under den USAledda invasionen av Irak 2003.

Det är en omskakande film som på ett trovärdigt sätt gestaltar hur angreppet mot Irak är ett brott mot FNs konventioner om staters suveränitet och att detta var ett brott mot folkrätten. Påståenden om att Irak hade förstörelsevapen visade sig fel och jakten på dessa således meningslösa. Filmen visar också att en amerikansk byråkrat, som ligger bakom falska uppgifter om dessa förstörelsevapen, även ligger bakom försöken att ta över den politiska makten i Irak. Detta får förödande konsekvenser för det irakiska folket. ISIS bildande och dess mål med ett sunnitiskt kalifat i Irak har sin upprinnelse ur detta.

Byråkraten som i filmen heter Clark Poundstone, är verklighetens amerikanska diplomat, Lewis Paul Bremer, iscensättare av förutsättningarna för invasionen och sedan ansvarig för att ”bygga upp” Irak efter kriget.

Fram till 2008, under fem år efter invasionen (2003) betraktades all kritik mot USA som näst intill landsförräderi (se min artikel FN maktlös i irakkriget, 2008). Men så började fakta från boken av Chandrasekaran sakta sprida sig och befinnas alltmer trovärdig. Med filmen Green Zone insåg till och med Bush, USAs president vid intåget i Irak, att han medverkat till ett krigsbrott och skulle kunna ställas inför krigstribunalen i Haag.

Min mycket kritiska och av DN refuserade artikel från 2003, De nya axelmakternas angreppskrig mot Irak, har visat sig alltmer korrekt när verkligheten kommit ikapp.

Green Zone blev ingen publiksuccé trots att den är en fantastisk film baserad på sann historia. Naturligtvis kom den att motarbetas med full kraft från särskilt amerikanska intressen. Det är intressant att den ändå har producerats och förverkligats med Matt Damon i huvudrollen. Jag bugar djupt för de som ligger bakom produktionen. Se den! Så förstår du också upphovet till ISIS.

Börje Peratt

IMDb Screenplay av Brian Helgeland.

CNN’s Erin Burnett Confronts Paul Bremer Over His Iraq Failures Huffington Post

Tror du jag ljuger – Would I lie to You

Etiketter

, ,

Igår (lördag 19 mars 2016) hade SVT premiär på en ny underhållningsserie ”Tror du jag ljuger” baserad på den framgångsrika engelska Would I Lie to You.

En prisbelönt Brittisk komedi-panel-show producerad av Zeppotron för BBC med start Juni 2007. Programmet har länge varit min favorit bland denna typ av TV-underhållning. Kombinationen med presentatören Rob Bryden och lagkaptenerna David Mitchell och Lee Mack är vad man säger en ”casting well done”.

MV5BOWY0MjkzODgtODBkNi00ZWZkLThkNWQtOTk4ZTFiZmQyM2FiXkEyXkFqcGdeQXVyMzMxNDQ0NQ@@._V1_UY268_CR4,0,182,268_AL_Samspelet mellan dessa personligheter ger i sig god underhållning. Näst intill som cartoon karaktärer med djup, räcker det med en liten ”konflikt” för att man ska ana att detta kan barka hän. Det handlar både om det grova flabbet och det grova misstaget som kräver en stunds eftertanke och försoning helt inom spelets ibland ganska yviga ramar.
Men det är så bra gjort, så bra framfört och framför allt hör man alla ord som yttras. Det blir både personligt och privat men engelsmännen har en förmåga att i allt detta skapa distans som gör att det blir humor. Och de inbjudna gästerna tillför också väldigt mycket. Trots att man avslöjar ibland gränsöverskridande hemligheter så lyckas man oftast vidmakthålla respekten.
Denna sida av programmet som handlar om människans olikheter och ”svagheter” har en terapeutisk publikeffekt. Man kan se kända människor avslöja sina tillkortakommanden och ”löjligheter” och känna att man själv med sina tillkortakommanden och löjligheter inte är värre. Däri ligger en stor del av hemlighetens bakom BBC programmets framgång.

Jag förstår mycket väl att det finns en önskan att försöka upprepa programmet med en svensk version. Man hade också dragit samman en ensemble som mycket väl skulle kunna göra en intressant version. Presentatör Anna Mannheimer med lagkaptenerna Johan Glans och Fredrik Lindström. Jag kan se hur man tänkt. Johan Glans som den återhållne har drag av David Mitchell och Fredrik Lindström då drag av den mer yviga Lee Mack.

Att Lindström hade så roligt åt en panelgästs fördomsfullhet så att han riktigt gnuggade in hennes tavla, går dock över gränsen. Det blev bara roligt för Lindström.

Man ska inte göra fler jämförelser än så, var och en måste få utveckla sin karaktär.

Dock måste tekniken få kritik. Det kan också ha med regi och framförande att göra. Att de medverkande hade roligt och flabbade över alla gränser innebär inte att man som publik har roligt. Vi vill gärna höra vad man skrattar åt.

Sättet att visa lögn och sanning var inte heller särskilt imponerande, det kändes som en pilot för något man vill åstadkomma men som ännu inte har resurserna.

Önskar lycka till i fortsättningen och hoppas programmet finner en mer publik och lyssnar-vänlig form.

Börje Peratt

Välkommen till min mediala värld